Det känns som om allt och alla bara går och väntar, kanske på julen. Ingenting händer mer än att snön vräker ner och ingen plogar. Jag tänkte faktiskt en vacker tanke. "Mycket snart så vänder det och går mot ljusare tider"!
 Den här vintern har gått fortare än vad det har gjort när jag jobbat. Jag har en massa krämpor åt alla håll men det känns ändå som om jag har mått bättre på något konstigt vis. Det kan ju bero på att jag slutat med Lyrika men det är helt nyligen så det förklara inte allt.
Strunt samma bara känslan finns att det finns en vår därframme som väntar på oss.